Större kommuner driver tillväxten inom handeln – men hur länge?

Fysisk svensk detaljhandel har under den senaste tioårsperioden växt från 484 miljarder kronor år 2006 till 655 miljarder år 2016. Detta innebär en ökning med 35 procent. Framför allt har denna tillväxt skett i kommuner vilka har en större stad som centralort (här definierat som kommuner med över 40 000 invånare). Därmed har handeln fortsatt att koncentreras till kommuner som redan tidigare hade ett starkt utbud av handelsplatser. En utveckling som har fått ytterligare fart av den befolkningsökning som främst har skett i eller kring dessa större städer.

Styrkan i kommuners handelsutbud kan mätas genom ett index, där omsättningen i kommunerna ställs i relation till befolkningens storlek. Därmed fås ett mått på vilket in- eller utflöde av handel som sker. Ett index över 100 visar på ett inflöde av handel till kommuntypen, medan ett index under 100 visar på ett utflöde. Enligt årets upplaga av databasen Handeln i Sverige har gruppen större städer ett index på 114, vilket innebär att dessa omsätter 14 procent mer än vad som teoretiskt finns underlag för. Detta kan ses som en indikator på den svenska detaljhandelns regionala koncentration kring dessa större städer.

Frågan i dagens läge blir dock hur framtiden ser för fysisk handel ut runt om i Sveriges kommuner i skuggan av växande e-handel? I dag har e-handeln en omsättningsandel av den totala handeln om 8 procent*, vilket gör att konkurrensen från digitala försäljningskanaler fortfarande är något begränsad och främst kännbar inom specifika branscher såsom mode och hemelektronik. E-handeln växer dock med tvåsiffriga procenttal varje år och väntas nå mellan 20 och 30 procents andel av den totala detaljhandelsmarknaden år 2025 enligt Svensk Handels rapport Det stora detaljhandelsskiftet och att detta i förlängningen kan göra att så många som 5-10 000 fysiska butiker försvinner fram till år 2025. Eftersom fysisk detaljhandel är så pass koncentrerad till kommuner med större städer, riskerar dessa kommuners tillväxt att hämmas i framtiden. Därmed är det inte enbart mindre kommuner, som historiskt sett drabbats hårdast av handelns koncentration som riskerar drabbas, utan även större kommuner där betydande handelsplatser är lokaliserade.

Än så länge är tillväxten för fysisk handel fortfarande positiv. Det gäller dock att vara förberedd på att framtidens detaljhandel främst kommer att växa genom e-handel och att det därmed finns signaler om att traditionellt butiksbunden handel har börjat närma sig en viss mättnad. Det är tid för både kommuner, fastighetsägare och detaljister att hitta nya affärsmodeller som håller i framtiden.

*Källa: E-barometern (PostNord/HUI)

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.

Ladda ner PDF här.