För omkring 200 år sedan bodde cirka 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. Idag bor omkring 85 procent i urban miljö och andelen fortsätter att öka, vilket gör Sverige till ett av de mest urbaniserade länderna i världen. Städernas betydelse som platser där vi bor, arbetar, handlar och umgås blir därmed allt större. Genom att staden blir mer och mer av ett andra vardagsrum förändras också förhållandet mellan städernas olika funktioner. Hotell, restauranger och service tar mer plats medan handeln tar ett steg tillbaka.

Hur mår stadskärnorna?

HUI har på uppdrag av Agora kartlagt 16 svenska stadskärnor. De flesta av dessa utvecklades förhållandevis väl under perioden 2015-2016 och i linje med rikets aggregerade utveckling om 3,7 procent avseende detaljhandel, restaurang, hotell och kommersiell service. Starkast utveckling hade Södertälje följt av Jönköping. Eskilstuna och Sundsvall var de stadskärnor som hade svagast utveckling och uppvisade negativa tillväxttal.

Vad driver tillväxten?

Detaljhandeln är den omsättningsmässigt dominerade branschen i de kartlagda stadskärnorna. Stadskärnornas struktur skiljer sig dock ganska avsevärt från rikets. Drygt 40 procent av den totala detaljhandeln utgörs av dagligvaror, men i stadskärnorna är andelen endast 22 procent. Beklädnad har en betydligt starkare position och nära 30 procent av omsättningen genereras inom detta segment. Hem och fritid, som utgörs av all annan sällanköpsvaruhandel än beklädnad, har en liknande andel i stadskärnan som i riket.

Med ovanstående till grund bör utvecklingen inom beklädnadssegmentet ges särskild uppmärksamhet när tillväxten för detaljhandeln i stadskärnan studeras. Årets vinnarbransch i stadskärnorna utgörs av kommersiell service (till exempel gym, biografer och frisörer) räknat i procent och av segmentet hem och fritid räknat i kronor och ören. Restaurangbranschen, som är den omsättningsmässigt största branschen efter detaljhandeln, uppvisade en god tillväxt om drygt 5 procent. Den totala detaljhandeln uppvisade en tillväxt om 2,7 procent. Beklädnadshandeln hade lägst tillväxt med 0,6 procent. Beklädnad är ett mycket konkurrensutsatt segment där stadskärnan konkurrerar med externa köpcentrum och en snabbt växande e-handel.

När tillväxten summeras står det klart att stadskärnorna håller samma tillväxttakt som riket på totalnivå, men att detaljhandeln i stadskärnorna halkar efter. Tillväxten i den totala detaljhandeln drivs främst upp av e-handel och köpcentrum som ökade med 16 respektive 5 procent under 2016. Stadskärnorna kommer att ha svårt att hålla samma tempo som dessa försäljningskanaler, främst avseende detaljhandeln, men har desto större potential inom de övriga branscherna. Därmed kommer vi sannolikt att få se ett allt större utbud av restauranger, kommersiell service och hotell i våra svenska städer samtidigt som detaljhandeln tar ett steg tillbaka.

Om kartläggningen

Under hösten 2016 inledde HUI Research på uppdrag av Agora (A Group of Retail Assets Sweden AB) arbetet med Cityindex för att förse marknaden med en objektiv stadskärnemätning. Inledningsvis omfattas Stockholm, Göteborg, Malmö och ytterligare 13 städer, men på sikt ska kartläggningen bli rikstäckande och omfatta samtliga 124 städer i Sverige. Cityindex syfte är främst att beskriva utvecklingen inom detaljhandeln, men kartläggningen omfattar även restaurangnäringen, hotellbranschen och kommersiella servicefunktioner inom respektive stadskärna. Det unika med kartläggningen är att både stad och stadskärna definierats i samarbete med forskare, detaljister, fastighetsbolag, branschorganisationer med flera.

Ladda ner PDF »