Nyligen presenterade HUI Research, tillsammans med Tieto, en rapport om den framväxande delningsekonomin. Detaljhandeln är inne i den mest omvälvande fasen i hela sin historia. Digitaliseringen krossar affärsmodeller, men skapar också många nya. Medvetenheten om de globala miljöproblem som konsumtionen medför växer sig allt starkare och skapar värderingsförskjutningar hos främst yngre konsumenter. Det gör att störst bil och flest prylar i garaget inte längre är självklara statusmarkörer. Att äga produkten kommer därmed inte i framtiden att vara det centrala, däremot vill människor kunna ha tillgång till många saker.

Sedan lång tid tillbaka har vi behövt köpa de produkter vi vill använda oberoende av hur mycket eller lite vi använder dem. Det har varit logiskt att äga saker vi behöver tillgång till konstant – kylskåpet – eller saker som det skulle kännas lite konstigt att dela med andra – tandborsten. För de saker som vi bara använder då och då har ägandet varken varit kostnadseffektivt eller miljövänligt, men det enda sättet att säkra tillgång till en produkt när ett behov uppstår.

I spåret av den digitala revolutionen har dock delningsekonomin vuxit fram som ett sätt att nyttja underutnyttjade resurser. Bostäder som står tomma, kontor som är besatta till hälften eller bilar som bara står har med hjälp av digitala plattformar hittat användare som kan dela på befintliga resurser. Digitala plattformar har blivit nya marknadsplatser och gett oss hittills oöverträffade sätt att kommunicera med varandra. Teknologin har på så sätt gjort det lättare än någonsin att skapa skalbara sätt att dela tjänster och produkter.

Detaljhandeln påverkas i allra högsta grad av delningsekonomins framväxt. Experimenterande detaljister skapar nya affärsmodeller som bygger på att konsumenterna hyr produkter, e-handeln erbjuder hemleveranser via en delningstjänst och det finns idag delningstjänster kring installation och montering som antingen förmedlas via de traditionella detaljisterna eller helt nya aktörer.

För den svenska detaljhandeln finns stor potential att bygga affärsmodeller som bygger på tillgång till en vara i stället för ägande. Enligt en nyligen genomförd konsumentundersökning säger de svenska konsumenterna att de främst skulle vilja hyra verktyg och maskiner, sport-/fritidsutrustning, hemelektronik samt bil och cykel. Konsumenternas drivkrafter för att gå över från att köpa till att hyra produkter är att produkterna snabbt kan levereras hem, att de får tillgång till en vara av hög kvalitet till en lägre kostnad samt tillgång till ett mer flexibelt utbud när ett behov uppstår.

Delningsekonomin inom detaljhandeln befinner sig i ett första paradigm och frågan är vad som krävs för att den ska fortsätta utvecklas? Vi tror att ett flertal pusselbitar måste falla på plats. Transaktionskostnaderna behöver bli lägre – såväl monetärt som i form av energi och tid. Vidare krävs en positiv miljöopinion, innovationsförmåga hos företagen, välutvecklade leveranslösningar samt disruptiva förändringar där mellanhänder slopas. Det är också viktigt att lagar och regler anpassas efter en ny verklighet. På arbetsrättens område är fortfarande mycket i en gråzon. Flera länder, däribland Sverige, försöker för närvarande anpassa bestämmelser till det nya landskap som vuxit fram. Här finns dock en betydande risk att det stoppar upp och tar tid då etablissemanget inte sällan försöker bromsa en progressiv utveckling. Politiker och tjänstemän tenderar att ”fastna” i utbudssidan och värnar främst om de arbetstillfällen som finns för tillfället istället för att ha utgångspunkten i konsumenternas efterfrågan. Men dagens lagar och regler bör inte betraktas som några perfekta system utan ett resultat av historiska realiteter avseende tekniska och ekonomiska förhållanden.

Frågan är om ägandet nått sin peak? Framtidens konsumenter kommer kanske kunna tänka sig att hyra/låna i princip allt utom sin mobil och tandborste? Hur fort delningsekonomin kan växa och hur stor den kan bli återstår att se men den kommer förändra detaljhandelns branschlogik framöver.

Nedan listas ett antal intressanta exempel på nya aktörer som experimenterar och skapar nya koncept:

• Rent The Runway – delning av lyxkläder (access is the new ownership!)
• Hygglo – hyr ut prylarna du inte använder varje dag
• Bloomon – prenumerera på blommor
• Fritidsbanken- är som ett bibliotek, fast med sport- och fritidsprylar
• Scentbird – prenumerera på parfym

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.