Drömmen om den digitala mathandeln har funnits länge. Dagligvaruhandeln fanns med redan i e-handelns barndom men precis som vid många andra satsningar sprang företagen in i väggen under IT-kraschen vid millennieskiftet. Dagligvaror har visat sig vara betydligt svårare att digitalisera än generiska sällanköpsvaror på grund av sina speciella transportbehov och de särskilda regler som finns för livsmedelshantering. Sedan ett antal år tillbaka har livsmedelshandeln på nätet växt kraftigt från låga nivåer och frågan är nu hur snabbt tillväxten sker och hur stor branschen kan bli.

Nätmaten växer snabbt
Dagligvaruhandeln står för ungefär hälften av den totala detaljhandelns omsättning och
e-handelsandelen inom dagligvaruhandeln var ungefär 1 procent år 2015. Som en jämförelse kan nämnas att bokhandeln – den delbransch som kommit längst på nätet – hade en e-handelsandel på 49 procent år 2015. Totalt hade e-handeln en andel på cirka 7 procent under samma period, vilket illustrerar att dagligvaruhandeln alltjämt har en stor tillväxtpotential på nätet.

Den digitala utvecklingskurvan för en bransch brukar beskrivas i olika faser med snabb tillväxt i de inledande skedena innan branschen mognar. Detta märks tydligt för den digitala mathandeln som växte med totalt 31 procent under det tredje kvartalet enligt D-food Index. Denna tillväxthastighet medför att hela försäljningen inom branschen kommer att fördubblas på drygt 2,5 år. Nätmatens fördel är att den totala branschens storlek motiverar fortsatt stark tillväxt i ett antal år framöver trots att det medför allt högre omsättning räknat i kronor. Den digitala mathandeln kan därför komma att bli en viktig drivkraft för hela e-handeln.

Möjligheter och utmaningar
Starka tillväxttal till trots är mathandeln på nätet inte problemfri. Branschens stora utmaning är alltjämt logistik och transporter, vilket innebär att leveransområdet ofta begränsas till tätorter. Det är svårt att få ekonomi i hemleveranser av livsmedel när befolkningstätheten sjunker och därigenom riskerar delar av det potentiella kundunderlaget att falla bort. Det är möjligt att de etablerade butiksnäten i högre grad kan komma att användas för att öka tillgängligheten ute i landet när de stora dagligvaruaktörerna satsar allt mer på e-handel.

De digitala dagligvaruhandlarna har tvingats förändra det traditionella fraktsystemet för att få verksamheten att fungera. Leveranserna sker idag snabbt och till dörren, och varorna kan levereras även under helger. En annan skillnad är att digitala mathandlare i praktiken också levererar alkoholdrycker i anslutning till matbeställningar, vilket möjliggörs av att drycken officiellt tillhandahålls av en tredje part. Det har även experimenterats med kringtjänster. PostNord aviserade nyligen ett samarbete med företaget Mathem om att låta företagets transportbilar ta med sig returer av traditionella e-handelsvaror när de besöker kunden, så att kunden själv slipper posta dem. Det finns en styrka i de nya leveranssystem som de digitala mathandlarna har skapat där ytterligare tjänstefiering och praktiska lösningar kan komma att dyka upp framöver.

Det har även gjorts flera försök att komma runt problemet att kunden behöver vara hemma och ta emot leveranser. Digitala lås möjliggör leveranser direkt in i bostaden och konsumentens kylskåp. Volvo har också tagit fram ett liknande system som möjliggör leveranser direkt till bakluckan på vissa av sina bilmodeller för den som inte vill släppa in främlingar i hemmet.

Avslutningsvis kan konstateras att nätmaten sannolikt kommer att fortsätta växa framöver och göra det snabbt. Detta medför att nätmatens andel av den totala mathandeln successivt ökar. Branschens största problem är logistiken, men de dagliga hemtransporterna erbjuder samtidigt möjligheter till ökad tjänstefiering och allt smidigare leveranslösningar. Nätmaten är här för att stanna och framtidens matinköp kommer sannolikt att se annorlunda ut för många svenskar jämfört med idag.