2018-02-15

Hur långt åker framtidens kund för att shoppa?

Konsumenterna har länge varit beredda att färdas långa avstånd för att shoppa. I takt med e-handelns framfart riskerar den stora handelsplatsen få det allt tuffare att locka de bekväma konsumenterna som hellre klickar hem varan till dörren än att sätta sig i bilen.

Under de senaste tjugo åren har den fysiska detaljhandeln uppvisat oavbruten positiv tillväxt. Särskilt handelsplatser i större städer har bidragit till detta. Kluster har växt fram som skapat starka befolkningsflöden, inte bara inifrån den egna kommunen utan även från omkringliggande mindre kommuner varifrån människor ofta tar bilen för att shoppa. Detaljhandeln i Sverige har alltså i hög utsträckning koncentrerats till större kommuner när människor allt mer valt att färdas längre sträckor för att köpa en ny soffa eller TV.

Attraktionskraften i starka handelsdestinationer och befolkningens ökade mobilitet över kommungränserna bekräftas av HUI:s databas Handeln i Sverige som följer handeln på regionnivå. Överlag är sällanköpsvaruhandeln betydligt mer koncentrerad än dagligvaruhandeln. Detta innebär att försäljningen av dagligvaror är mer jämnt utspridd över Sveriges kommuner än försäljningen av sällanköpsvaror, och speglar i sin tur beteendet att människor vanligtvis är beredda att färdas längre avstånd för inköp av sällanköpsvaror som möbler och elektronik än för livsmedel. Fram till mitten av 2000-talet har de två branscherna följts åt i sin koncentration då skillnaden ökat för båda branscherna, i mångt och mycket tack vare tillväxten i större kommuner. Det ter sig alltså som att redan starka kommuner under perioden blivit ännu mer dominerande på den lokala marknaden.

Figur 1 – Skillnaden i försäljningsindex i Sveriges kommuner år 1992-2016

Källa: Handeln i Sverige, HUI Research

 

Från mitten av 2000-talet fram till idag ser dock mönstret annorlunda ut. Medan sällanköpsvaruhandeln har fortsatt att koncentreras, vilket ofta inneburit att småbutiker i mindre kommuner haft svårare att hänga med i utvecklingen, så har koncentrationen av dagligvaruhandeln istället uppvisat en avtagande trend under det senaste decenniet. En bakomliggande förklaring är att konkurrensen inom dagligvarumarknaden i små och mellanstora kommuner ökat genom nyetableringar, ofta i form av lågprisaktörer, som bidragit till försäljningsökningar och därmed hejdat utflödet av konsumenter till större orter.

Handelns koncentration har alltså aldrig varit tydligare än nu. Sällanköpsvaruhandeln har fortsatt att koncentreras till stora regionstäder med starka handelsplatser, samtidigt som dagligvaruhandelns koncentration har avstannat och minskat i takt med att även mindre kommuner fått nya butiksetableringar. Det blir därmed särskilt intressant att följa den digitala handelns framfart och hur det i förlängningen kommer att påverka befolkningsflödena. Kommer konsumenterna fortsätta att åka hela vägen till grannkommunen för att handla en ny TV, eller beställer man den istället via internet och får den hemlevererad?

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. 

Ladda ner PDF här

Amelie Jensen Öster

Marknadschef
Telefon: 070-898 00 68
E-post: amelie.jensen@storesupport.se

Storesupport i siffror

Aktuellt på Storesupport

Butiken som bästa marknadsföring #Trendrapporter

Butiken som bästa marknadsföring

Under en lång tid har butikens främsta syfte varit att locka till sig konsumenter som köper varor i butiken. Från att ha.. Läs vidare »

#Nyheter
31 maj, 2018

Fram till i början av 1990-talet var bemanningsbranschen omgärdad av hårda politiska regleringar. Det motstånd som branschen genom åren upplevt och blivit.. Läs vidare »

#Nyheter
22 mars, 2018

Storesupport är en stolt sponsor av priset för Årets butik på Dagligvarugalan i år igen, som ansetts av många som det mest.. Läs vidare »

#Nyheter
2 november, 2017

Vår egen concept manager Agneta diskuterar handelns framtid och affärsutveckling tillsammans med forskaren Jens Nordfält i Markets nya podd. Deras samtal om.. Läs vidare »

Några av våra uppdragsgivare