Handeln behöver sin lönsamhet. Precis som aktörer i andra branscher behöver även detaljhandlarna långsiktigt gå med vinst för att säkra sin överlevnad. För att möta upp de krav och dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen för med sig krävs i många fall stora investeringar. Den snabba teknikutvecklingen har gjort att konsumenternas beteenden har ändrat karaktär. Från att ha varit en bransch som till största delen har byggt på att konsumenterna tagit sig till butiken är handeln i dag en bransch som behöver ägna sig åt försäljning och informationsspridning i en mängd olika kanaler, både fysiskt och på nätet. Den här transformationen har bara börjat och investeringar i framtida teknik och nya affärsmodeller kräver kapital.

Är då handeln lönsam? Svensk Handel har tillsammans med HUI Research nyligen gått igenom hur det står till med ekonomin hos de svenska detaljhandlarna. Genomgången visar att lönsamheten blir allt mer pressad. De svenska detaljhandelsföretagens genomsnittliga rörelsemarginal nådde en topp under 2007 då den landande på 3,1 procent. Sedan kom finanskrisen och med den föll marginalerna markant. Det senaste år för vilken data finns tillgänglig är 2013 och då var den genomsnittliga rörelsemarginalen nere på 2,2 procent.

Orsakerna till den allt svagare lönsamheten är att kostnaderna för inköp, löner och hyror har stigit. Samtidigt har konkurrensen tilltagit, exempelvis från fler utländska aktörer, vilket medfört att priserna i konsumentledet inte har kunnat höjas tillräckligt för att kompensera för högre kostnader och bibehålla vinst. Konsumenten är vinnare, men handeln har en prövning framför sig.

När det gäller förmågan att hålla priserna uppe syns tydliga skillnader mellan dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandeln har kunnat höja priserna eftersom konsumenterna generellt är mindre priskänsliga i det segmentet och konkurrensen mildare eftersom marknaden i mycket hög grad är lokal. Detta har resulterat i att dagligvaruhandeln lyckats bibehålla sin lönsamhet över tid. I sällanköpsvaruhandeln har priserna hållits nere av att digitaliseringen gjort det lättare att jämföra priser och att beställa ett liknande sortiment från en uppsjö av aktörer både i Sverige och utomlands. Detta har, tillsammans med exempelvis ofördelaktiga valutaförändringar, gjort att sällanköpsvaruhandlarna har blivit tvungna att acceptera krympande marginaler för att hålla uppe försäljningen.

Diagram 1. Omsättning och rörelsemarginal inom sällanköpsvaruhandeln 1997-2013 (Källa: SCB)

Diagram 2. Omsättning och rörelsemarginal inom dagligvaruhandeln 1997-2013 (Källa: SCB)

Den pressade lönsamheten kommer på längre sikt troligen att leda till en väsentlig omdaning av det svenska detaljhandelslandskapet. Många mindre aktörer kommer att få svårare att överleva eftersom de har problem med att skapa lönsamhet. De senaste åren har Sverige upplevt en stark konsumtionsökning, vilket gjort att många detaljister överlevt. När konjunkturen vänder kan dock mycket hända.

Det är troligt att sällanköpsvaruhandeln kommer att utvecklas på samma sätt som dagligvaruhandeln, det vill säga mot färre men större företag. För konsumenterna skulle det innebära en handel med mindre mångfald och mer likriktning. Det är viktigt för svenskt näringsliv och den svenska start-up-scenen att nya handelsföretag kan växa sig stora likt H&M och IKEA. Och att skickliga entreprenörer fortsätter att satsa tid, kraft och kapital inom detaljhandeln. Frågan är vad svenska handlare, affärsmän och kreativa utvecklare har i sin rockärm för att vända den nuvarande utvecklingen. Vi ser fram mot en spännande men utmanande framtid.

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.