Det är en arbetsam jul som står för dörren. Årets jul- och nyårshelg innehåller ovanligt få lediga dagar. Beroende på hur högtidsdagarna ligger i veckan kan december varje år bjuda på allt ifrån tio till fjorton helgdagar. I år är det just ett sådant år med så få dagar ledigt som möjligt, tio stycken. Detta gör det svårare för den arbetande befolkningen att ta ut en längre sammanhängande ledighet eftersom det går åt betydligt fler semesterdagar än de mest gynnsamma åren. Med andra ord – det är en arbetsgivarjul i år.

Senaste gången en december innehöll så få lediga dagar var 2011. Då genomfördes en undersökning som visade på att sju av tio svenskar arbetade alla eller någon av vardagarna mellan jul och nyår. Rent teoretiskt har detta en positiv effekt på omsättningen i den svenska detaljhandeln. HUI spår att årets julhandel, mätt som den totala detaljhandeln i december, kommer att sätta nytt rekord med en tillväxtökning om 3,5 procent eller 77,7 miljarder kronor. Att behöva arbeta innebär färre möjligheter till att resa utomlands, vilket i sin tur innebär att svenskarna stannar hemma och spenderar mer pengar i affärerna. Dessutom kan det tänkas att man känner ett behov av att unna sig en extra chokladask, en tröja mer än man egentligen tänkt handla på mellandagsrean eller en dyrare flaska vin som kompensation för att behöva arbeta. Statistik över försäljningen i detaljhandeln indikerar att ju färre lediga dagar i december, desto mer säljer handlarna. En liten brasklapp behöver dock slängas in i leken. Exempelvis 2013 var en arbetstagarjul med många lediga dagar och goda möjligheter till en längre sammanhängande semester. Trots detta blev det försäljningsrekord i julhandeln, vilket betyder att antalet helgdagar och distributionen av desamma eventuellt inte påverkar i den utsträckning man kan tro. I stället är det troligt att faktorer som konjunkturläge och disponibla inkomster har ett större finger med i spelet.

Intressant med årets kalendermässiga placering av julafton på en lördag är att detta kan tänkas påverka e-handeln positivt. En lång arbetsvecka där konsumenterna letar sätt att handla några av eller alla sina julklappar utan att behöva ödsla energi och tid i fysiska butiker kan komma att innebära ett uppsving för de e-handlare som kan kommunicera tydligt och trovärdigt om att leveranserna kommer i tid innan det är dags att bänka sig vid granen för julklappsutdelningen.

För handlarna har arbetsgivarjulen flera innebörder förutom den rent försäljningsmässiga. Schemaläggningen av de anställda kan vara en delikat fråga. Till skillnad från årets övriga dagar kan besöksbelastningen under mellandagarna vara mer oförutsägbar. De år då många har möjlighet att vara lediga går det att anta att fler passar på att vara i butikerna under dagtid. Detta till skillnad från år då många arbetar under dagarna mellan jul och nyår då kanske många arbetstagare i stället passar på att gå på mellandagsrean eller besöka dagligvarubutikerna på kvällen på väg hem från jobbet. Julhandeln kräver en hel del extrapersonal. Svensk Handel uppskattar att 16 000 personer arbetar extra inom handeln under jul.

För samhällsekonomin i stort betyder färre lediga dagar mer klirr i kassan för företagen. Svenskt Näringsliv beräknar att varje extra dag som är en arbetsdag i stället för en helgdag innebär att det produceras varor och tjänster för cirka 5-10 miljarder kronor mer. Eftersom de flesta anställda går på månadslön innebär detta ju färre lediga dagar, desto högre produktion för samma personalkostnad. Färre högtidsdagar innebär också att företagen behöver betala mindre ersättning för övertid och obekväm arbetstid. För detaljhandelsföretagen specifikt blir förhoppningen att ökad försäljning i kombination med lägre kostnader blir ett bidrag till en enklare överlevnad för de handlare som pressas av allt högre kostnader för inköp, hyror och löner utan att alltid kunna kompensera med högre priser mot konsument.

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.