Nyanländas konsumtion inom detaljhandeln uppgick till runt 1 miljard kronor 2015 och väntas öka 2016. Detaljhandeln påverkas av både ny arbetskraft och av nya kunder. Ökade möjligheter för handel med andra länder och fortsatt förändrat utbud av varor är att vänta.

Asylsökande i Sverige
Den oroliga situationen i omvärlden ekade under 2015 genom Europa och Sverige med stora flyktingströmmar som följd. Under året sökte nära 163 000 personer asyl i Sverige, de flesta under senare delen av året. Det är mer än dubbelt så många som 2014. Osäkerheten kring prognosen för 2016 är stor på grund av oviss utveckling, men ligger enligt Migrationsverket troligen mellan 70 000 och 140 000 asylsökande. Sverige möter alltså just nu en oväntat stor befolkningsökning jämfört med tidigare.

Nyanländas påverkan på detaljhandeln
Den stora befolkningsökning som Sverige möter påverkar detaljhandeln på flera sätt. En större befolkning leder till en ökad konsumtion och efterfrågan på detaljhandelsvaror då fler framför allt behöver äta och klä sig. Detta ökar omsättningen inom detaljhandeln och så även sysselsättningen. Detaljhandeln som arbetsmarknad bidrar med många jobb, vilket gör den till en viktig inkörsport för nyanlända som vill in på den svenska arbetsmarknaden. Fler utrikes födda påverkar också detaljhandeln eftersom de har andra preferenser och en efterfrågan på andra varor. Detta märks till exempel på dagligvaruhandeln genom nya konsumtionsmönster. Stora dagligvarukedjor har utvecklat internationella avdelningar och sortiment och det har också uppstått butiker specialiserade mot utrikes födda för att möta en ny efterfrågan på grund av bland annat en annan matkultur och nya högtider. Vid sidan av ökningen av inhemsk konsumtion visar studier som gjorts att invandring även ökar utlandshandeln. Här kan unika kunskaper om hemlandets handel samt efterfrågan på andra varor anses vara viktiga.

Runt 1 miljard till detaljhandeln 2015
Nyanlända asylsökande får en dagersättning från Migrationsverket som skall täcka grundläggande behov i form av främst mat, kläder, skor, medicin och liknande. En stor andel av konsumtionen antas gå till detaljhandeln. Vid antagandet att mellan 50 och 70 procent av ersättningen går till detaljhandelsrelaterade varor innebär det mellan 800 miljoner till 1,2 miljarder i tillskott till detaljhandeln. Det motsvarar ungefär Simrishamns kommuns totala detaljhandelsomsättning år 2014.

Idag står handeln i stort för totalt 11 procent av samtliga sysselsatta. Givet ökningen i konsumtion från asylsökande kommer fler anställda att behövas för att möta den ökade efterfrågan. Årets början tyder dock på en minskning av trycket från nyanlända asylsökande jämfört med förra året, men osäkerheten är stor. Om antalet inskrivna asylsökande håller sig på en jämn nivå, i enlighet med Migrationsverkets prognos, under året kommer mellan 1,7 och 2,3 miljarder kronor att gå till detaljhandeln givet förra årets siffor. En omsättning som motsvarar den totala detaljhandeln under ett år i en mellanstor stad i Sverige.

Effekter på längre sikt
Många studier som finns på invandringens effekter på ett lands ekonomi visar på små och varierande men mestadels positiva effekter. Vad gäller tillväxt verkar det alltså varken finnas stora incitament för eller emot invandring. Däremot kan vi anta att detaljhandeln påverkas med såväl arbetskraft som nya konsumenter med andra preferenser. På lång sikt är effekterna på ekonomin och detaljhandeln något oviss. En väl fungerande integration och anpassning av arbetsmarknaden kan anses avgörande för framtiden och här spelar detaljhandelns aktörer en viktig roll. Hur klarar den svenska arbetsmarknaden det ökade och förändrade arbetsutbudet? Vilka förändringar kommer vi att se inom handeln i framtiden?

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.