Om Storesupport/Nyheter

2016-08-19 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Tjänster är framtiden för handeln

2016-08-19 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Framtidens_tjanser_1300x650

Vi lever i ett samhälle som alltmer präglas av tjänster. Det syns inte minst genom att hushållen lägger en allt större del av sin disponibla inkomst på tjänster som restaurangbesök, resor, upplevelser och nöjen. Inom arbetslivet sker dessutom all sysselsättningstillväxt efter finanskrisen 2008 inom tjänsteproduktion.

Inom detaljhandeln har processen att integrera produkter med tjänster pågått under en längre tid. Fortfarande finns dock mycket kvar att vinna för många detaljister genom att se till tjänsternas fördelar i form av inte minst bättre service, ökad omsättning och högre grad av lojalitet.

Det finns många tydliga exempel på hur detaljister vidgar sina erbjudanden till att innehålla såväl produkter som tjänster. Det kan innebära allt från den allra enklaste service som hemkörning av en ny soffa, till kurser för att hantera en ny systemkamera eller hjälp av inredningsdesigners för att formge en renovering av ett hem. Bygghandeln är en tydlig illustration av hur man genom att hjälpa kunderna och erbjuda paketlösningar med tjänster och produkter kan få fart på sin försäljning med tvåsiffriga procenttal. Branschen ligger i framkant med sitt serviceutbud där konsumenten får mycket hjälp inom ett område där det krävs specialkunskap. Tjänsteutbudet spänner från digitala verktyg som instruktionsfilmer och planeringsverktyg där kunden själv kan räkna, rita och designa det egna byggprojektet från ax till limpa, till förmedling av hantverkare till fast pris där bygghandlaren dessutom står som garantigivare. Även mindre aktörer inom bygghandeln har medvetet gått från att se sig som enbart sälja varor till att sälja lösningar på problem. Malmö Järnhandel, en driftig butik med innerstadsläge, tillhandahåller allt det som en klassisk järnhandel förväntas ha till försäljning men ser också till vad kunderna i närheten behöver och erbjuder därför gratis utlåning av verktyg eller hjälp med småfix, som att sätta upp en platt-tv. Tjänstefieringen är därmed inte bara något som angår de stora detaljhandelsaktörerna, utan också i högsta grad även mindre butiker.

Tjänster uppstår oftast antingen som en reaktion på ett krav från en aktör utanför det egna företaget, som till exempel returhantering av burkar och flaskor i dagligvarubutiker, eller som en medveten strategi för att differentiera sig, personalisera ett erbjudande eller förlänga kontakten med kunden till en produkts hela livscykel. En medveten tjänstestrategi kan ta ett bredare grepp om hushållens plånböcker. Genom att addera tjänster i större omfattning går det att öka, alternativt hålla uppe, både omsättning och marginaler. Utmaningen är att skapa en organisation och ett förhållningssätt där tjänsterna blir till en naturlig del av en affärsmodell som traditionellt varit så intimt förknippad med en fysisk vara.

Inspiration – Fem olika sätt att utveckla tjänster

Kategori Ändamål Exempel
Bastjänster Öka kundnöjdheten Finansieringslösningar
Tilläggsförsäkringar
Hemkörning
Efter köpet-tjänster Säkerställa en produkts funktionalitet Underhåll och support
Installation
Stödtjänster Kompetensutveckla kunden för ett effektivt nyttjande av produkten Kurser
Utvecklingstjänster Anpassa försäljningen till kundens behov Designhjälp av till exempel inredningsprojekt
Personal shopper
Processtjänster Utföra processer som kunden i annat fall skulle ha ordnat själv Paketpris för byggmaterial och hantverkartjänster

 

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. Tveka inte att kontakta oss på Storesupport om du vill ha mer information kring våra trendrapporter eller övriga frågor.

PDF 100x100

2016-08-17 Nyheter

Storesupport rekryterar toppchef från TeliaSonera

2016-08-17 Nyheter, Nyheter

Per 1 oktober 2016 kommer Peter Erikson, nuvarande Retail Operation Manager på TeliaSonera Sverige AB, tillträda som försäljningschef på Storesupport Sverige AB. En nyckelrekrytering för framtida tillväxt för bolaget.

 Som en viktig del av Storesupport Sverige AB löpande tillväxtstrategi har Peter Erikson tackat ja till positionen som ny försäljningschef. Peter har arbetat med försäljning hela sitt yrkesverksamma liv och i ledande befattningar i 15 år, nu senast inom Telias butikskedja. Utöver sitt dagliga arbete är Peter Erikson certifierad styrelseledamot och har suttit som vice ordförande i branschorganisationen Kontakta samt ledamot i Telekområdgivarna.

– Rekryteringen av Peter är en viktig del av vår tillväxtstrategi. Alla våra fyra affärsområden har stor tillväxtpotential, inom samtliga geografiska områden där vi är operativa. Vi vet att vår affärsidé och våra tjänsteområden är attraktiva för Retailmarknadens aktörer. En nyckel är då att ha en säljorganisation med både tydlig målgruppsdefinition plus kompetens, intensitet och effektivitet. Jag vet att Peters erfarenhet och personlighet kommer att passa perfekt för denna uppgift. Att Peter dessutom är en människa med en unik kombination av stort hjärta och hög motivationsförmåga är ännu mer tillfredställande. Jag ser verkligen fram mot många år av gott, trevligt och framgångsrikt samarbete – ett viktigt tillskott i vår ledningsgrupp”, säger Erik Rönnby, koncernchef på Storesupport Sverige AB.

För mer information, kontakta koncernchef Erik Rönnby, erik.ronnby@storesupport.se.

Klicka på PDF-ikonen nedan för att ladda ner pressmeddelandet.

PDF 100x100

2016-06-30 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Vad innebär mobilen för köpprocessen?

2016-06-30 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Mobila kopprocesser 1300x650

Digitaliseringen har bjudit upp detaljhandeln till en ny dans. En dans där det inte längre är företagen som styr utan konsumenten. Vi lever i en nydanande tid där köpprocessen har gått från att följa en linjär tågordning från upptäckt behov till genomfört köp, mot en köpprocess med en betydligt större komplexitet. Köpresan i dag är en helhetsupplevelse av de många direkta och indirekta fysiska och digitala interaktioner en konsument har med ett företag. Det innebär att det inte finns en linjär köpprocess utan många olika processer som rör sig över olika kanaler och olika tillfällen. Den digitala revolutionen förändrar och stör den ordning vi varit vana vid.

Den smarta mobilen är i dag den största pådrivaren av den digitala revolutionen av köpprocessen. Under 2015 hade 77 procent[1] av svenskarna en smart mobil. Enligt Google sker i dag också fler sökningar från mobilen än från datorer och mer än hälften av all webbtrafik kommer från mobila enheter. Det är därför en betydande kraft som släppts loss, genom att så många personer har tillgång till internet på en armlängds avstånd. För att bättre förstå hur mobilen förändrar köpprocessen ska vi titta närmare på tre platser som får symbolisera tre olika förändringar av köpresan – soffan, den fysiska butiken och gatan.

För det första, en köpprocess börjar i dag ofta i soffan (eller lika gärna i sängen eller på bussen) i sällskap med en smart mobil. Konsumentens källa till inspiration har flyttat till de personliga skärmarna där många av de faktorer som ligger bakom ett köpbeslut, som personliga preferenser, drömmar, livsstil och personlighet, formas av det man ser och hör. Sociala medier, jämförelsesajter, bloggar, portaler för specialintresserade, företagens egna sidor och Google har öppnat upp en flod av intryck som formar inspiration och köpbehov. Mobilsökningen blir det nya skyltfönstret för detaljhandelsföretagen. Även köp har underlättats betydligt med mobilen. Fler och fler svenska konsumenter genomför sina inköp via mobilen. Den senaste tillgängliga siffran från e-barometern visar att 25 procent av alla e-handelsköp under mars 2016 avslutades i en smart mobil.

För det andra, den smarta mobilen har blivit en extra hjälpreda när konsumenten befinner sig i en fysisk butik. Mobilen erbjuder utförlig information, tillgång till prisjämförelser på samma eller en likvärdig vara, scanning för betalning i dagligvarubutiker eller kanske som mottagare av ett specialanpassat sms-erbjudande. Olika studier talar om olika siffror, men någonstans mellan 75 och 90 procent av konsumenterna i USA har använt sin mobil i en fysisk butik och en betydande andel av dessa uppger även att de gjort köp i sin mobil medan de varit i butiken. Sådana köp görs när en produkt inte finns i lager, saknas i rätt storlek eller om samma produkt finns billigare i en webbutik.

För det tredje, när en konsument upptäcker ett snabbt behov när man står på gatan är det ofta mobilen som är den främsta livlinan. Inte som inköpskanal, men som kanal för att hitta närmaste butik som kan tillfredsställa inköpsbehovet. Enligt Google rör 30 procent av alla sökningar från mobilen just var man kan hitta specifika platser, produkter eller företag. Inom besöksnäringen har man konstaterat att sökningar via mobilen ofta har en högre konverteringsgrad både i tid och rum vilket indikerar att man t.ex. söker efter ett boende i både närhet och närtid.

Mobilen är en nydanande följeslagare i alla steg av köpprocessen från att medvetandegöra ett behov till genomfört köp, men också i stegen efter genomfört köp spelar mobilen stor roll. Support och service kan utföras genom mejl, chat eller telefonsamtal och detaljhandelsföretagen kan i sin tur lätt nå ut till sina kunder för att stärka lojalitet genom nya erbjudanden eller belöningar av annat slag.

Som det ser ut i dag är de svenska detaljhandlarna fortfarande något ambivalenta i sin relation till mobilen. Vissa ser mobilen som ett skyltfönster, andra ser den som en försäljningskanal och ytterligare andra ser den som både och. Hittills har utvecklingen i mångt och mycket varit konsumentdriven. Konsumenterna har format ett beteende som detaljisterna fångat upp och anpassat sig till. Få webbutiker var från början anpassade efter mobilen utan har utvecklats i takt med insikten att de vanliga sidornas format visat sig vara otympliga på en liten skärm. Detta är ett bra exempel på de lagar som gäller i dagens detaljhandel. I likhet med vilken annan pardans som helst gäller det för den som inte kan styra att följa tätt, vara öppen och förberedd för nya impulser. Konkret för detaljhandelsföretagen innebär det att det är av yttersta vikt att vara närvarande i så många som möjligt av de beröringspunkter som finns mellan konsument och detaljist för att öka chansen att vara ett alternativ i konsumentens ögon. En vinnare i mobilvärlden är också den som kan hjälpa konsumenten att sålla i intrycksöverflödet. Den viktigaste valutan för dagens konsumenter är energi och tid, vilket gör att nyttan begränsas av många val och mycket info.

[1] soi2015.se

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. Tveka inte att kontakta oss på Storesupport om du vill ha mer information kring våra trendrapporter eller övriga frågor.

PDF 100x100

2016-06-17 Nyheter

Storesupports framtid i Dagens Handel

2016-06-17 Nyheter, Nyheter

Med rubriken ”Tillväxten ska öka med bra grundbygge och produktpaket” inleder Dagens Handel intervjun med Storesupports nya koncernchef, Erik Rönnby. Månadens tidningsutgåva lyfter personalfrågor, ett område där vi löst mångas huvudvärk – ”Erik Rönnby beskriver företaget som en ”painkiller”, lösningar som snabbt ger lättnad när företagen har bemanningsproblem.”

Klicka på PDF-ikonen nedan för att läsa hela artikeln

PDF 100x100

2016-06-16 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Vad kan handeln lära av Airbnb och Uber?

2016-06-16 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Uber_1300x650

Handeln står inför många utmaningar både på kort och lång sikt. Lönsamhet, globalisering och digitalisering är bara några av exempel som kan nämnas. Om dessa utmaningar utgör ett problem eller en möjlighet är i många fall upp till var och en. Oavsett vilken utmaning som diskuteras är det helt avgörande för handeln att ha och bibehålla kunden i fokus. Kunden är den som styr var, när och hur en vara konsumeras och de aktörer som kan tillgodose dessa önskemål på bästa sätt har sannolikt störst chans att lyckas idag och i framtiden. I dessa sammanhang talas det mycket om omnikanalstrategier, men kan det finnas mer fundamentala faktorer som har större betydelse – till exempel affärsmodellen?

“If you own more than seven things, the things own you”
– Lao Zi (600 f.kr), kinesisk filosof

Att inte äga slutprodukten har visat sig vara en framgångsrik affärsidé under de senaste åren. Den så kallade delningsekonomin befinner sig i kraftig tillväxt både i Sverige och internationellt. Ett exempel på detta är Airbnb som är en av världens största hotellkedjor, utan att äga ett enda hotell. Bolaget grundades 2008 och är värderat till över 25 miljarder dollar. Ett annat exempel är Uber som finns i 470 städer, men de äger inga taxibilar. Trots det har företaget värderats till över 60 miljarder dollar. Företaget grundades så sent som 2009 och har på drygt fem år uppnått en högre värdering än till exempel General Motors som varit verksamma i över 100 år.

Varför lyckas denna typ av företag så väl?
Att företag som Airbnb, Uber, Google och Facebook lyckats så väl beror på flertalet faktorer som till exempel teknisk innovation, digitalisering och ett förändrat konsumentbeteende. Dessa företag har tagit tillvara på detta och tillgodosett konsumenternas behov på ett sätt som särskiljer sig från konkurrenterna. Airbnb kan till exempel erbjuda ett enormt utbud (i teorin alla bostäder i världen) till ett lågt pris. Konsumenten hittar allt på en och samma hemsida och bokningsprocessen blir därmed tidseffektiv, bekväm och lättillgänglig.

Vad kan handeln lära av detta?
Fortsatt och utökad digitalisering – givetvis måste den fysiska handeln finnas representerad på internet för att kunna möta konsumenterna i digitala kanaler. Airbnb och Uber bygger hela sina affärsidéer på att sälja sina tjänster digitalt medan leveransen sker fysiskt. Handeln har i många fall en större potential eftersom försäljningen kan ske fysiskt i butiken eller digitalt på nätet. Leveransen kan sedan ske i butik eller via hemleverans.

På detta område kan mindre butikskluster, handelsområden och stadskärnor göra mycket för att samla sig och bli starkare tillsammans. Till exempel saknar 6 av 10 handelsområden något så fundamentalt som en hemsida. Med en digital närvaro och försäljningskanal finns långt större möjligheter än att enbart finnas i den fysiska världen. Det sistnämnda förhållningssättet är en återvändsgränd som på längre sikt blir ett ohållbart. Värnamo stadskärna är ett bra exempel där de lokala handlarna inlett ett samarbete för att skapa en gemensam e-handelsplattform. Detta är med all sannolikhet ett steg i rätt riktning för den fysiska handeln för att kunna möta kunderna i alla kanaler.

Varuprenumeration – i likhet med Airbnb och Uber är det kanske inte nödvändigt att ägandeförhållandet alltid ändras när en vara går från grossist till detaljist och slutligen konsument. Världens största e-handelsföretag Alibaba äger inga produkter och har inte ens ett varulager. De har på samma vis som Airbnb och Uber lyckats förmedla produkter som de aldrig äger. Att detaljister agerar förmedlare av varor mellan grossister och konsumenter utan att äga varorna är visserligen en möjlighet, men för med sig flertalet utmaningar. Däremot kan affärsmodellen bakom Airbnb, Uber och Alibaba efterliknas på så sätt att konsumenten inte behöver äga varan, vilket troligen är enklare för många detaljister att anpassa sig till. Till exempel skulle en konsument kunna prenumerera på en TV från en elektronikbutik som sedan byter ut modellen en gång per år. Leverans av den nya TVn med installation och bortforsling av den gamla ingår samt support. På så vis håller sig kunden konstant uppdaterad och slipper jobbiga moment när den gamla tekniken behöver bytas ut. Kostnaden blir dessutom förutsägbar och utspridd. Detaljisten får på samma vis en mer förutsägbar och stabil intäkt över tid och förhoppningsvis mer lojala kunder. Att addera ytterligare tjänster är sannolikt ett bra sätt att göra denna affärsmodell mer lönsam, till exempel genom att erbjuda kanalpaket eller streamingtjänster i samband med köpet.

Detaljister kommer i allt större utsträckning att behöva bryta sig loss från de traditionella tillvägagångssätten för att på sikt bli lönsamma. Ett viktigt steg i detta blir att addera digitala försäljningskanaler om detta saknas samt överväga justeringar i affärsmodellen där varor och tjänster integreras och inte alltid behöver ägas för att säljas. Ett flexibelt tankesätt och att ha och bibehålla kunden i fokus blir därmed avgörande för handelns framtid.

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. Tveka inte att kontakta oss på Storesupport om du vill ha mer information kring våra trendrapporter eller övriga frågor.

PDF 100x100

2016-06-03 Butikskoncept, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Roboten Pepper har fått jobb på Pizza Hut

2016-06-03 Butikskoncept, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning, Butikskoncept, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

pepper-pizza-hut

I en rapport från Reforminstitutet häromåret fastslogs att hälften av de svenska jobben kan komma att automatiseras inom 20 år. Och i dagarna kunde man i en artikel på marketwatch.com läsa om en Appleleverantör i Kina som ersatt ca 60 000 människor med robotar i sina fabriker.

Automatiseringen och robotiseringen i samhället har inneburit att en del enklare jobb försvunnit samtidigt som nya jobb, med mer inslag av personlig service, uppstått. Sinnebilden för detta inom detaljhandeln är att kassajobben i livsmedelsbutiker successivt tas bort för att ersättas med självutcheckning samtidigt som delikatessavdelningarna med t.ex. färskt bröd växer. Utvecklingen inom området automatisering och effektivisering är fortsatt stark men nu kan man också skönja en annan mer genomgripande förändring när det gäller robotiseringen.  Den stora grejen framöver blir när de självlärande robotarnas nyvunna ”intelligens” och förmåga att förstå konsumentens frågor och (o)uttalade önskemål på allvar kommer att realiseras fullt ut.

På världens största retailmässa, NRF BIG Show i New York i januari i år, var roboten Pepper den stora snackisen. Pepper presenterades som ett fysiskt butiksbiträde, med full koll på produktsortimentet och med en förmåga att på ett lyhört sätt kunna guida kunden genom köpprocessen i butik. The North Face är ett företag som å sin sida använder IBM:s superdator Watson som ett slags virtuellt butiksbiträde. På deras hemsida ställer Watson initierade och detaljerade frågor till konsumenten om hur och i vilka sammanhang de produkter konsumenten söker efter är tänkta att användas. Och baserat på svaren förändras produktsortimentet som visas för konsumenten. Enligt uppgift är det framförallt de konsumenter som inte hade så bra koll på vad de egentligen sökte efter som var mest hjälpta av denna tjänst.

I den här utvecklingen finns ett skifte som på samma gång kan uppfattas som både spännande och skrämmande. Hittills har robotiseringen och automatiseringen i samhället främst syftat till att effektivisera företagens interna processer, såsom lagerhållning och logistik. Syftet har varit att pressa kostnaderna. Den utveckling man kan vänta sig framöver är att fler robotar också kommer att finnas i situationer närmare konsumenten – både fysiskt och digitalt. Och i takt med att robotarnas artificiella intelligens utvecklas öppnas nya möjligheter att förstå konsumenten. Syftet med roboten blir då istället att öka försäljningen och skapa mervärden! Och det är runt detta som den verkligt stora effekten av digitaliseringen kan komma att ske framöver. Att ett företag har effektiva, automatiserade interna processer som säkerställer låga driftskostnader blir en hygienfaktor. De företag som blir vinnare i den digitala eran kommer att vara dem som lyckas skapa mervärden och kundnytta genom att förstå och analysera all data som uppstår och finns tillgänglig. Och smarta robotar och algoritmer kommer helt enkelt att ha en överlägsen kapacitet jämfört med människan att kunna analysera information, processa fakta och se samband i alla flöden av digital information som skapas i realtid. De företag som gör detta kommer också vara dem som skapar mest relevanta och träffsäkra erbjudanden till konsumenter.

Men självklart, smarta robotar i all ära, man kan inte heller bortse från det stora behov vi människor har av att vara sociala, och hur viktigt det är för vår uppfattning av en butiksmiljö att vi möts av människor som kan och gillar att ge service.

Hur det har gått för Pepper sedan konferensen i New York? Jodå, hen lär nyligen ha fått jobb på Pizza Hut…

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. Tveka inte att kontakta oss på Storesupport om du vill ha mer information kring våra trendrapporter eller övriga frågor.

PDF 100x100

2016-05-26 Nyheter

Grattis till Mathias Johansson

2016-05-26 Nyheter, Nyheter

Mathias Johnsson news 260526

Storesupport är stolta sponsorer till två duktiga golfspelare varav en, Mathias Johansson, nu kvalat in till Nordea Masters som äger rum 2-5 juni på Bro Hof strax utanför Stockholm. Med helt rätt inställning tror Mathias själv på seger i år.

– Om jag klarar av att hålla nerverna i styr tror jag att det kommer att gå bra för mig. Det är första starten på Bro Hof. Jag tänker gå ut och njuta av tävlingen och bara ha sjukt kul, säger han till tidningen Mitt i.

Läs hela artikeln här: https://goo.gl/zGnplo

Stort grattis Mathias och lycka till!

2016-05-19 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Är handeln lönsam?

2016-05-19 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

ar_handeln_lonsam_1300x650

Handeln behöver sin lönsamhet. Precis som aktörer i andra branscher behöver även detaljhandlarna långsiktigt gå med vinst för att säkra sin överlevnad. För att möta upp de krav och dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen för med sig krävs i många fall stora investeringar. Den snabba teknikutvecklingen har gjort att konsumenternas beteenden har ändrat karaktär. Från att ha varit en bransch som till största delen har byggt på att konsumenterna tagit sig till butiken är handeln i dag en bransch som behöver ägna sig åt försäljning och informationsspridning i en mängd olika kanaler, både fysiskt och på nätet. Den här transformationen har bara börjat och investeringar i framtida teknik och nya affärsmodeller kräver kapital.

Är då handeln lönsam? Svensk Handel har tillsammans med HUI Research nyligen gått igenom hur det står till med ekonomin hos de svenska detaljhandlarna. Genomgången visar att lönsamheten blir allt mer pressad. De svenska detaljhandelsföretagens genomsnittliga rörelsemarginal nådde en topp under 2007 då den landande på 3,1 procent. Sedan kom finanskrisen och med den föll marginalerna markant. Det senaste år för vilken data finns tillgänglig är 2013 och då var den genomsnittliga rörelsemarginalen nere på 2,2 procent.

Orsakerna till den allt svagare lönsamheten är att kostnaderna för inköp, löner och hyror har stigit. Samtidigt har konkurrensen tilltagit, exempelvis från fler utländska aktörer, vilket medfört att priserna i konsumentledet inte har kunnat höjas tillräckligt för att kompensera för högre kostnader och bibehålla vinst. Konsumenten är vinnare, men handeln har en prövning framför sig.

När det gäller förmågan att hålla priserna uppe syns tydliga skillnader mellan dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandeln har kunnat höja priserna eftersom konsumenterna generellt är mindre priskänsliga i det segmentet och konkurrensen mildare eftersom marknaden i mycket hög grad är lokal. Detta har resulterat i att dagligvaruhandeln lyckats bibehålla sin lönsamhet över tid. I sällanköpsvaruhandeln har priserna hållits nere av att digitaliseringen gjort det lättare att jämföra priser och att beställa ett liknande sortiment från en uppsjö av aktörer både i Sverige och utomlands. Detta har, tillsammans med exempelvis ofördelaktiga valutaförändringar, gjort att sällanköpsvaruhandlarna har blivit tvungna att acceptera krympande marginaler för att hålla uppe försäljningen.

Diagram 1. Omsättning och rörelsemarginal inom sällanköpsvaruhandeln 1997-2013 (Källa: SCB)

Försäljning och rörelsemarginal Sällanköpsvaruhandeln

Diagram 2. Omsättning och rörelsemarginal inom dagligvaruhandeln 1997-2013 (Källa: SCB)

Försäljning och rörelsemarginal Dagligvaruhandeln

 Den pressade lönsamheten kommer på längre sikt troligen att leda till en väsentlig omdaning av det svenska detaljhandelslandskapet. Många mindre aktörer kommer att få svårare att överleva eftersom de har problem med att skapa lönsamhet. De senaste åren har Sverige upplevt en stark konsumtionsökning, vilket gjort att många detaljister överlevt. När konjunkturen vänder kan dock mycket hända.

Det är troligt att sällanköpsvaruhandeln kommer att utvecklas på samma sätt som dagligvaruhandeln, det vill säga mot färre men större företag. För konsumenterna skulle det innebära en handel med mindre mångfald och mer likriktning. Det är viktigt för svenskt näringsliv och den svenska start-up-scenen att nya handelsföretag kan växa sig stora likt H&M och IKEA. Och att skickliga entreprenörer fortsätter att satsa tid, kraft och kapital inom detaljhandeln. Frågan är vad svenska handlare, affärsmän och kreativa utvecklare har i sin rockärm för att vända den nuvarande utvecklingen. Vi ser fram mot en spännande men utmanande framtid.

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. Tveka inte att kontakta oss på Storesupport om du vill ha mer information kring våra trendrapporter eller övriga frågor.

PDF 100x100

2016-05-06 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Tar e-handeln över?

2016-05-06 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Tar ehandeln over 1300x650

Löpsedlar utanför tidningskioskerna, intervjuer med näringslivets tungviktare om att man gasar på sin e-handel och färgrika rapporter om e-handelns starka tillväxt. Mediabuzzen kring e-handeln är stor. Det är lätt att få bilden att e-handeln kommer att lägga beslag på all tillväxt i framtiden och att köpcentrum och butiker kommer att få föra en tynande tillvaro. Vi behöver därför fråga oss: Kommer e-handeln att ta över?

Först lite siffror. E-handeln växer sig större och starkare för varje år som går. Sen 2010 har den årliga tillväxttakten varit i genomsnitt 15 procent. Enligt E-barometern, som HUI Research gör tillsammans med PostNord och Svensk Digital Handel, växte detaljhandelns nätförsäljning förra året med 19 procent och omsatte 50,1 miljarder kronor. Tillväxten för den totala detaljhandeln under samma år blev 5,9 procent och omsättningen landade på 726,9 miljarder kronor.

E-handeln har alltså den största tillväxten sett i procent, men går vi ett steg längre och tittar på tillväxten i rena kronor och ören blir bilden omvänd. I diagrammen nedan kan vi dels se hur många miljarder kronor som den fysiska handeln respektive e-handeln växt med sedan början av 2000-talet, dels se hur omsättningen fördelat sig mellan den fysiska handeln och e-handeln. I det första diagrammet syns det tydligt hur mycket mer som den fysiska handeln genererat i tillväxt. Medeltillväxten per år under perioden 2004 till 2015 har varit 17,8 miljarder för den fysiska handeln, medan e-handeln snittat 3,8 miljarder. I det andra diagrammet syns proportionerna i omsättning mellan den fysiska handeln och e-handeln. E-handelns del av totalen blir större för varje år som går och nådde 2015 en andel på 6,9 procent. Det betyder ju dock i sin tur att 93 procent fortfarande finns hos den fysiska handeln.

Diagram 1. Årlig tillväxt i miljarder kronor.                                      
Tillväxt

Diagram 2. Omsättning per år i miljarder kronor.
Omsättning[1]                                                               

Tillväxten i procent finns alltså på nätet men majoriteten av tillväxten i kronor finns i den fysiska handeln. Helt plötsligt kan det då tyckas som att inte finnas på nätet kan vara ett alternativ. Men då glömmer man det viktigaste – hur konsumenternas köpbeteende ser ut i dag.

Konsumenternas köpresa har de senaste åren modifierats betydligt. I grunden ser den likadan ut: Konsumenten identifierar ett behov, söker upp den produkt den vill ha, söker vidare information, lägger produkten i sin kundkorg, betalar och går ut. Skillnaden i dag är att den resan äger rum i många fler kanaler. En köpresa kan starta på nätet och avslutas i en fysisk butik likväl som vice versa. Enligt e-barometerns årsrapport 2015 har 31 procent av konsumenterna ägnat sig åt webbrooming, d.v.s. att söka information om en produkt på internet för att sedan köpa den i en fysisk butik. Att vara närvarande på nätet är alltså inte bara en direkt försäljningskanal utan i hög grad också en marknadsföringskanal som genererar köp i fysisk butik. Som detaljhandlare måste man verka där kunderna finns, en uråldrig sanning som i högsta grad fortfarande gäller.

Framtidsvisionen är att synsättet e-handel kontra fysisk butik kommer att bli förlegat. De olika sätten att handla kommer att bli allt mer integrerade och komplettera varandra. Inget kommer att kunna existera utan det andra. Tillsammans skapar de en enda helhet och till slut kommer bokstaven e i e-handel att försvinna. Slutsatsen blir att det allra viktigaste för handeln är att ha en strategi för att kunna möta konsumenten på ett attraktivt sätt i alla olika kanaler som de rör sig mellan.

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. 

PDF 100x100

2016-04-28 Retail Award

När chefen slutar bossa

2016-04-28 Retail Award, Retail Award

Storesupport_Chefen_LinkedIn_800x534

Hur många gånger har du klivit ut från ett möte och insett att ni inte kom fram till något, eller värre, att ni tog ett beslut som var rent skadligt?

I psykologin kallas det för en Abilene-paradox. Historien går som följer: fyra Texasbor sitter på en veranda utan något att göra. Då föreslår en av dem en resa till Abilene. Ingen invänder, så de sätter sig i bilen och åker den fyra timmar långa resan dit. Väl framme inser de att det fanns lika lite att göra där som hemma på verandan. De fyra börjar fråga varandra varför de egentligen åkte dit och det visar sig att ingen egentligen hade lust. De bara antog att resten av gruppen ville det.

Man kan lätt tro att det är en historia om grupptänk, men den visar snarare på en önskan om att inte ”gunga båten” och förändra den satta kursen. Det får människor att komma överens om ett agerande som är i strid med de preferenser de flesta av individerna har i gruppen. Ofta för att varje medlem av misstag tror sina egna preferenser går emot de andras, och därför inte vågar ha invändningar.

Den här rädslan är ett genomgående problem på alla arbetsplatser runt om i världen. Ändå accepterar nästan alla hur saker och ting görs. Någon gång bestämdes ju att man ska göra så här. Och om det är fördummande eller själsdödande, ja, då är det bara så för att det inte finns något alternativ. Eller?

System gör arbetsplatser statiska och saktfärdiga

När vi dyker ner i psykologins värld så hittar vi högar av forskning som visar hur våra arbetsplatser är fyllda av feltänk och kognitiv bias. Både ett företags struktur och de saker vi gör på kontoren är baserat nästan enbart på traditioner. Övertygelsen om traditionens goda kraft är så stark att några psykologer jämför det med folktro! Och så länge vi saknar ett system för att känna igen dessa problem kan vi heller inte motverka dem. Det gör arbetsplatsen statisk och saktfärdig. En plats dit människor går för att byta sin tid mot pengar istället för att leta personlig utveckling eller vara en del av något större.

Tur då att det finns företag som vågar tänka nytt. En av de som gjort störst omställningar är Google, vars Senior Vice President av People Operations, Laszlo Bock, också gett ut en bok i ämnet kallad ”Work rules”.

Så hur gör de saker på Google? Lazlo berättar att det är svårt för människor att inse när de gör något fel om det instinktivt känns som det rätta. Som exempel gillade rekryterare att ställa svåra frågor under intervjuer. Men när man jämförde förmågan att svara på hur många golfbollar som ryms i en Minicooper, och den intervjuades faktiska beteende på jobbet så fanns ingen korrelation (för att ta reda på mer rekommenderar vi att ni läser studien ”Differentiating insight from non-insight problems” av K. J. Gilhooly och P. Murphy från 2005). Men visst fick frågorna rekryterarna att känna sig smarta… I Googles undersökningar visar det sig mycket mer effektivt att transkribera en inspelning av intervjun och ge den till en rekryterare som inte ens varit med under mötet.

Ett annat exempel är möten och konversationer med chefer, där vi visar vår naturliga dragning till hierarkier. På Google upplevde man att även när ingen uttalad hierarki finns så får personen med högst befattning en särskild plats lämnad åt sig runt mötesbordet. Oftast på kortsidan. En chef på Google försökte bryta mönstret genom att sätta sig på långsidan istället. Tre veckor senare var det den platsen som lämnades öppen åt honom.

För att bryta hierarkierna har Google bestämt sig för att ge chefer så lite makt som möjligt. Den största förändringen är att chefer inte kan välja vem de ska anställa. De kan heller inte ensidigt besluta att sparka någon, eller vem som ska befordras. De kan inte ens avgöra vilken lön någon kommer få utan granskning eller ett efterföljande test för att se om det är rättvist. Då finns till slut bara en sak kvar: Chefens jobb är att tjäna teamet.

Lazlo säger att när man tar all makt från chefen så försvinner tankar på att arbeta för chefens skull hos de anställda. Och hos cheferna väcks tankar som: Hur kan jag hjälpa dessa människor? Hur kan jag vinna deras lojalitet? Hur kan jag göra dem bättre och få dem att fungera bättre tillsammans? Tankar som låter teamet åstadkomma storslagna saker.

Ännu mer förändring har fotobyrån Apelöga genomfört. De har infört en platt organisation och därmed helt slutat ha chefer.

”Alla beslut tas av medarbetarna” förklarar Adam Haglund, byråns ägare, i ett blogginlägg.

Han blev intresserad av idéen efter att ha varit pappaledig på deltid. ”Till dess hade jag i stort sett bestämt allt på byrån, men blev nu tvungen att delegera ansvar. Till min förvåning funkade allt bättre när jag inte lade mig i allting!” Efter ledigheten började han medvetet ge de anställda allt mer medbestämmande. Och för varje gång de fick mer självbestämmande, desto bättre gick det.

Men det finns en hake. Som anställd måste du rådgöra med de som har insikt i frågan och de som kommer påverkas av dina beslut, med en metod som kallas ”advice process”. Enkelt förklarat innebär den att ju större beslut, desto fler måste du rådgöra med. Små beslut kan därför fattas av medarbetarna själva, och när de som är kunniga inom ett område behöver ta ett beslut som påverkar just dem, så måste de inte spilla tid på att kalibrera in beslutet hos en överordnad.

Till syvende och sist är alla företag och organisationer är olika. Det som fungerar på en plats måste inte nödvändigtvis fungera på någon annan. Men genom att överväga nya metoder för ledarskap och uppmuntra till experimenterande, kunskapsbyggande och motivation så får de anställda möjligheten att svänga utanför den valda kursen. Något som kan vara hela skillnaden mellan att göra en lyckad affär, eller åka till Abilene.

2016-04-21 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Framtidens handelsplats

2016-04-21 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Trendspaning

Framtidens_handel 1300x650

E-handeln växer snabbt och tar allt större marknadsandelar av den fysiska detaljhandeln. Köpcentrum och handelsområden har dock haft en obruten positiv tillväxt sedan mätningarna av dessa började 1988. Idag står köpcentrum och handelsområden för 37 procent av detaljhandelns totala omsättning. Vilka faktorer påverkar konsumentens köpbeteende för handelsplatsen?

Det som tappat marknadsandelar är främst enskilda butiker och stadskärnor. Skälen till denna utveckling är flera. De grundläggande faktorerna för konsumentbeteende är pris och utbud. Med detta menas då att konsumenter vill handla på platser och i butiker med ett tillräckligt stort utbud och till bästa möjliga pris. Inom e-handeln är dessa möjligheter mycket goda, men det finns även fysiska handelsplatser som tillgodoser dessa behov i stor utsträckning. Stora volymhandelsområden i kombination med köpcentrum har till exempel visat sig vara framgångsrika sedan millennieskiftet.

Utöver ovanstående finns det tre sekundära faktorer som styr konsumenters beteende och som blir allt viktigare. Dessa är tid, tillgänglighet och bekvämlighet. Med tid menas att konsumenter vill handla tidseffektivt, rationellt och göra flera ärenden på en och samma plats. Tillgänglighet avser hur enkelt det är att ta sig till handelsplatsen samt öppettider. E-handeln är i princip alltid tillgänglig, men leveranser sker däremot inte på helgen vilket gör att e-handeln i princip är ”stängd” två dagar i veckan. Slutligen vill konsumenter handla på ett bekvämt sätt vilket till exempel kan innebära att inomhusklimatet i köpcentrum, restauranger och service lockar. Med faktorerna pris, utbud, tid, tillgänglighet och bekvämlighet i åtanke blir det viktigt för framtidens handelsplatser att försöka erbjuda detta i största möjliga mån. För fysiska handelsplatser kan det till exempel innebära att blanda handel, restauranger, service, restauranger, vård och andra verksamheter i goda kommunikativa lägen.

 

Vad betyder e-handelns framtida tillväxt för den fysiska handeln?

Slutligen kan man då fråga sig vad e-handelns framtida tillväxt innebär för den fysiska handeln. Många av de segment som idag är starka inom e-handeln, till exempel beklädnadshandeln, återfinns ofta i köpcentrum eller stadskärnor. Segment som har en betydligt svagare position på nätet som livsmedel, möbler och järn- och bygghandel växer nu mycket kraftigt. Det som ofta kännetecknar dessa varor är att de är skrymmande, tunga och att det ofta rör sig om stora inköp. Inom den fysiska handeln motsvarar dessa karaktärsdrag externa handelsområden med aktörer som Bauhaus, ICA Maxi och IKEA. Om dessa segment fortsätter växa i snabb takt inom e-handeln kommer det inte dröja många år innan effekterna på externa handelsplatser kan urskiljas. E-handelns marknadsandelar av livsmedelsförsäljningen blir avgörande i denna utveckling då nära hälften av detaljhandelns omsättning utgörs av dagligvaror. Det är då mest sannolikt att e-handeln i första hand tillgodoser samma behov som stormarknader, nämligen veckohandlingar med högre snittköp och volymer. Kompletteringshandel kommer sannolikt fortsatt att ske i fysiska butiker i långt större utsträckning än på nätet. Detta innebär alltså att aktörer lokaliserade i och med koppling till externa handelsområden behöver påbörja en anpassning till en högre andel försäljning via nätet.

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research. 

PDF 100x100

2016-04-21 Nyheter

Välkommen Lisa Schuman

2016-04-21 Nyheter, Nyheter

Version 2

Lisa Schuman har rekryterats till tjänsten som Regionchef Stockholm för Storesupport Sverige AB. Lisa kommer närmast från ICA Sverige AB och har lång chefserfarenhet huvudsakligen inom detaljhandeln.

Lisa har tidigare bl.a. arbetat som vice VD för Avesina AB och Sverigechef för Thorn/L’easy. Hon har även arbetat som konsult åt ett flertal större detaljhandelsföretag i Sverige.

Vi på Storesupport är mycket glada till denna rekrytering och välkomnar Lisa till vår organisation.

2016-04-07 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Personal

Butikerna behöver rätt kompetens

2016-04-07 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Personal, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Personal

personal_1300x650

Handeln är en viktig del av svensk ekonomi. Branschen står för 11 procent av det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i Sverige. Den bakomliggande orsaken till handelns höga andel stavas befolkningens konsumtion. Var tredje krona av hushållens konsumtion spenderas i detaljhandeln, via en försäljningsprocess som varje dag sköts av handelsanställda runt om i landet. Likaså på arbetsmarknaden står handeln för en betydande andel då 11 procent av alla sysselsatta i Sverige arbetar inom branschen. Endast vård- respektive tillverkningsindustrierna har fler sysselsatta än handeln. 

Trots handelns samhälleliga betydelse beskrivs den ofta som en genomgångsbransch. Skälet till detta är att en stor del av de som arbetar i branschen är unga. Knappt var femte person i åldern 16-24 år arbetar inom sektorn, vilket gör den till den enskilt viktigaste arbetsgivaren för unga. Att handeln ses som en genomgångsbransch beror till stor del på att många av dessa unga människor arbetar i handeln under något år efter gymnasiet innan de går vidare till högre studier. Detta är en av anledningarna till att branschen präglas av relativt hög personalomsättning jämfört med andra sektorer. Enligt Svenskt Näringsliv var personalomsättningen för arbetare i handels-, hotell- samt restaurangnäringen den näst högsta i alla branscher år 2012-2014. Andelen som börjat respektive slutat under perioden var 36,1 respektive 34,7 procent, vilket innebär att personalomsättningen inom dessa branscher är cirka tio procentenheter högre än branschsnitten. Att andelen är så pass hög ställer ökade krav på företagen, bland annat i termer av rekrytering och utbildning. När personalen omsätts i hög takt sker en urvattning av den kompetens som finns i företaget, något som är förknippat med kostnader för nyrekrytering, introduktion och inskolning. Kontinuerlig kompetensutveckling blir därmed avgörande för att shoppingupplevelsen i fysisk butik ska uppfylla konsumentens förväntningar. Genom utbildning höjs personalens kompetens och motivation, och därmed förbättras även förutsättningarna för nöjda kunder i en allt tuffare marknadsmiljö.

Detaljhandelns utmaningar

För detaljhandeln innebär den höga personalomsättningen ytterligare en utmaning vid sidan om den omställning branschen just nu genomgår som ett resultat av förändrade konsumtionsbeteenden och digitalisering. De svenska hushållens konsumtion har historiskt sett till övervägande delen varit inriktad på detaljhandelsvaror, men har allt mer börjat ställas om mot upplevelser såsom resor och restaurangbesök. Detaljhandeln växer dock alltjämt år efter år, men vi ser samtidigt hur förändrade konsumtionsmönster gör att handeln måste finna nya vägar för att hålla sig aktuell bland konsumenterna. Även digitaliseringen gör sig påmind inom handeln. Cirka sju procent av den totala detaljhandeln sker nu via internet. Detta gör att konkurrensen hårdnar för den fysiska handeln som därmed måste vässa sig ytterligare inom de områden där en konkurrensfördel finns, exempelvis i form av personlig service.

Samtidigt kämpar detaljhandelsföretagen i många fall i motvind när det gäller rekrytering av rätt kompetens. Konsumenterna är idag mycket kunniga, i vissa fall mer kunniga än personalen, och nästan var tredje konsument uppger att de inför sitt senaste köp i fysisk butik gjorde research på internet. När så är fallet, blir det också svårare för personalen att mäta sig kunskapsmässigt med ständigt uppdaterade konsumenter. Därmed behöver andra kompetenser bli mer framträdande. Den fysiska butikens personal fyller alltjämt en viktig roll inför framtiden och kommer att vara en fortsatt viktig del av det svenska detaljhandelslandskapet. Även om e-handeln står för en allt större andel av försäljningen har fysisk handel ännu ett försprång i form av exempelvis personlig service och efterköpsstöd. Returer, byten och reklamationer är mer komplexa processer än försäljnings- och betalningsmomenten, vilket gör butikspersonalens roll helt avgörande för kundnöjdheten.

Den anställdes roll kan alltså komma att förflyttas från sysslor som kassaarbete till en mer stödjande roll under och efter inköpsprocessen i termer av tillgänglighet för besökande kunder. I och med att försäljningskanalerna för fysisk och digital handel ännu är en bra bit ifrån att vara fullständigt sammanväxta är detaljhandeln också långt ifrån att vara en mogen marknad. Samtidigt som den digitala handelns tillväxt i nuläget är stark visar sig effekten på fysisk handel först längre fram genom en gradvis förändringsprocess, vilket gör utvecklingen svår att sia om. Frågan är vilka nya roller som kommer att skapas i framtidens detaljhandel?

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.

PDF 100x100

2016-03-24 Butikskoncept, Detaljhandelstrender, Måsteläsning

Nya butikskoncept

2016-03-24 Butikskoncept, Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Butikskoncept, Detaljhandelstrender, Måsteläsning

Butikskoncept 1300x650

Detaljhandeln är i förändring. Och den tekniska utvecklingen skapar nya konsumentbeteenden. E-handeln fortsätter att växa kraftigt och år 2015 passerade den 50 miljarder i omsättning i Sverige. 

De traditionella fysiska butikerna utmanas av nya aktörer som konkurrerar med nya affärsmodeller, ofta med en datadriven analys i sitt företags-DNA. Dessa aktörer erbjuder konsumenter ett brett sortiment av produkter till lågt pris och med snabb leverans. Hur kan man konkurrera med dem? En väg är att jobba med att förstärka köpupplevelsen vilket går att göra på olika sätt.

Hur mycket har de fysiska butikerna förändrats de senaste hundra åren? Egentligen. Om man ska vara riktigt ärlig är svaret: inte mycket alls. Det är i grunden samma upplevelse där man går in i ett fysiskt rum, tittar på produkter, provar dem och i bästa fall köper med sig dem hem. Konsumentdata och nya tekniska lösningar skapar dock möjligheter att också utveckla de fysiska butikskoncepten. Nedan följer några råd hur den fysiska butiken kan möta en hårdnande konkurrens genom att förbättra upplevelsen.

  1. Mer teknik i butik
  2. Personalisering och upplevelsefiering
  3. Butiken som arena/plattform för konsumtion och kultur

Från ”kläm och känn” till ”zoom och klick”

”Kläm och känn”-faktorn har länge framhållits som den fysiska handelns stora konkurrensfördel. Och det är den till stor del. Men i takt med att allt fler konsumenter blir digitalt mogna och därmed vana att e-handla växer också ”zoom och klick”-kompetensen, alltså förmågan att genom ny teknik bedöma t.ex. ett klädesplaggs material, struktur och passform, något som nu börjar nyttjas i fysiska butiker. Idag finns exempel på hur butiker iscensätter digitala upplevelser i fysiska butiker genom att låta kunden använda interaktiva skärmar, speglar och väggar för att utforska och prova produkter. Förhoppningen är att därigenom skapa en bättre upplevelse och att öka konverteringen.

Personalisering och upplevelsefiering

Idag lagras mer konsumentdata än någonsin. Det innebär att detaljisterna har tillgång till mer information om konsumenterna än tidigare. Det innebär också att detaljisterna potentiellt kan veta mer om och förutse konsumenternas behov än tidigare. Den unika konsumentdatan, som ibland beskrivs som det nya guldet, innebär möjligheter att skapa mer personaliserade erbjudanden och därmed bli mer relevant för kunden. Det kan handla om att en produkt anpassas eller skräddarsys eller att själva kommunikationen eller köpprocessen personaliseras. Sedan en tid tillbaka växer det fram alltfler butikskoncept som lockar med att man kan skräddarsy sin egen produkt, alltifrån jeans till slipsar, scarves och klockor. Och i takt med att tekniken utvecklas så sänks trösklarna för att ta fram prototyper och unika produkter. Om 3D-printrarna utvecklas i den riktning man tror kommer personaliseringstrenden att förstärkas ytterligare. Om det sedan innebär att dessa kommer att finnas i de fysiska butikerna eller i var mans hem får tiden utvisa.

Butiken som arena/plattform för konsumtion och kultur

Försäljningen av cd-skivor har minskat drastiskt det senaste årtiondet. Frågan är hur man som traditionell skivbutik överlever när musikkonsumtionen förändras så radikalt som den gjort genom digitaliseringen? Kanske genom att som legendariska Rough Trade Records i London transformeras från en butik som enbart säljer cd och vinyl till en arena för konsumtion av populärkultur. Idag är Rough Trade Records en slags social playground. Hit lockas människor som har ett passionerat intresse för att upptäcka ny musik och träffa människor med samma intresse. Förutom att man fortfarande kan köpa både musik och böcker finns även café och andra sidoverksamheter under samma tak. Dessutom genomför man regelbundet livespelningar med nya artister som är på väg att etablera sig. Detta är ett koncept som tar ett större grepp om en livsstil eller intresseområde. Om man inte längre kan försörja sig på enbart försäljning av skivor kan man skapa en plattform för musik som i förlängningen andra kommersiella aktörer också kan bli intresserade av att synas på.

Den fysiska butiken kommer att vara viktig även i framtiden men behöver förändras i takt med tiden. Och frågan de fysiska butikerna bör ställa sig är: om människor inte nödvändigtvis behöver gå till den fysiska butiken för att köpa produkter, vad ska man göra för att förtjäna konsumentens uppmärksamhet och få hen att faktiskt vilja gå till butiken?

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.

PDF 100x100

2016-03-17 Nyheter, Retail Award

De nominerade är...

2016-03-17 Nyheter, Retail Award, Nyheter, Retail Award

Henrik Hoffman, Naturkompaniet

Henrik Hoffman, Naturkompaniet

Med stor vikt på tydlighet och kommunikation har han skapat det framgångsrika koncept som Naturkompaniet är idag. Hans förmåga att få människor att samarbeta bidrar till framgångarna. Beslutsamhet i kombination med en helhetssyn ger medarbetarna en effektiv ledare.

Hur känns det?
– Det känns såklart väldigt kul att bli nominerad och att mitt arbete och ledarskap uppmärksammas. Jag är också såklart nyfiken på vilka som har nominerat mig och varför juryn har valt just mig som en av finalisterna.

Varför tror du att du blev nominerad?
– Svårt att svara på men jag har jobbat länge på samma företag och väldigt länge med många av mina kollegor, mina kollegor känner mig väl både som chef och ledare. Företaget och organisationen har en positiv utveckling och jag hoppas att mitt ledarskap har varit en del av den utvecklingen som vi haft under mina år som Vd.

Vad är bra ledarskap för dig?
– Jag tycker att delaktighet är väldigt viktigt samtidigt som man som ledare måste ha lätt för att fatta beslut. För mig är det viktigt att alla är med på tåget och förstår varför, hur och när man som företag och organisation gör saker och ting. En bra ledare bygger ett lag där alla vet sina roller och inom laget har man kul och trivs ihop. En ledare ska vara rak, ärlig, nyfiken och lyhörd.

 

Johan Rosendahl, Vd och ägare XL-BYGGPARTNER AB och styrelseordförande Byggmaterialhandlarna

Med ett genuint branschkunnade i kombination med stor förmåga att kommunicera och marknadsföra sina visioner internt har framgångarna kommit. Johan är karismatisk med en smittande entusiasm vilket hjälper honom att nå framgångar både i sitt eget växande förtag samt i sina branschuppdrag för byggmaterialhandeln

Hur känns det?
– Det känns väldigt roligt och hedrande att bli nominerad.

Varför tror du att du blev nominerad?
– Det vet jag inte, men förmodligen bör det ha att göra med mitt bolags kraftiga tillväxtresa samt med mitt engagemang för hela byggmaterialbranschen. Jag brinner för branschfrågor och är en aktiv styrelseordförande för vårt branschförbund, Byggmaterialhandlarna AB.

Vad är bra ledarskap för dig?
– Att man visar ett starkt personligt ledarskap, att man är ett gott föredöme och leder andra genom motivation, delaktighet och fördelat ansvar.

 

Martin Kauffner, Lidl

Martin Kauffner, Lidl

Med ett ledarskap där förändringar står på agendan, bidrar han till att både företag och människor utvecklas och växer. Professionellt affärskunnande i kombination med en utstrålning av tillit, lugn och kontroll har fått företaget att växa sig starkt.

Hur känns det?
– Det här känns jätteroligt! För mig är det ett bevis att vi på Lidl har bra ledarskap och att vi är en arbetsgivare med bra värderingar.

Varför tror du att du blev nominerad?
– Den frågan kan nog mina medarbetare svara på bättre. Jag är väldigt glad och överraskad över att ha fått den här nomineringen och det kommer jag bära med mig länge!

– De senaste åren har jag tillsammans med mina medarbetare och hela organisationen inom Lidl arbetat mycket med vår värdegrund och med ledarskapsutveckling för att lägga en bra grund för vårt employer branding-arbete framöver. Det här är något väldigt positivt att ta med oss.

Vad är bra ledarskap för dig?
– Jag tycker det är viktigt att vara lyhörd, ta sig tid att lyssna och vara tydlig. Jag tycker också att man ska våga bjuda på sig själv. Lika självklart är att man tar ansvar för verksamheten även vid motgångar. För mig handlar ledarskap om att skapa och motivera ett lag som tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål eller en stark affärsidé. I vårt fall innebär det konkret att fler och fler svenska konsumenter drar nytta av Lidl.

 

2016-03-07 Detaljhandelstrender, Måsteläsning

Nyanlända ger effekt på detaljhandeln

2016-03-07 Detaljhandelstrender, Måsteläsning, Detaljhandelstrender, Måsteläsning

Nyanlända 1300x650

Asylsökande i Sverige

Den oroliga situationen i omvärlden ekade under 2015 genom Europa och Sverige med stora flyktingströmmar som följd. Under året sökte nära 163 000 personer asyl i Sverige, de flesta under senare delen av året. Det är mer än dubbelt så många som 2014. Osäkerheten kring prognosen för 2016 är stor på grund av oviss utveckling, men ligger enligt Migrationsverket troligen mellan 70 000 och 140 000 asylsökande. Sverige möter alltså just nu en oväntat stor befolkningsökning jämfört med tidigare.

Nyanländas påverkan på detaljhandeln

Den stora befolkningsökning som Sverige möter påverkar detaljhandeln på flera sätt. En större befolkning leder till en ökad konsumtion och efterfrågan på detaljhandelsvaror då fler framför allt behöver äta och klä sig. Detta ökar omsättningen inom detaljhandeln och så även sysselsättningen. Detaljhandeln som arbetsmarknad bidrar med många jobb, vilket gör den till en viktig inkörsport för nyanlända som vill in på den svenska arbetsmarknaden. Fler utrikes födda påverkar också detaljhandeln eftersom de har andra preferenser och en efterfrågan på andra varor. Detta märks till exempel på dagligvaruhandeln genom nya konsumtionsmönster. Stora dagligvarukedjor har utvecklat internationella avdelningar och sortiment och det har också uppstått butiker specialiserade mot utrikes födda för att möta en ny efterfrågan på grund av bland annat en annan matkultur och nya högtider. Vid sidan av ökningen av inhemsk konsumtion visar studier som gjorts att invandring även ökar utlandshandeln. Här kan unika kunskaper om hemlandets handel samt efterfrågan på andra varor anses vara viktiga.

1 miljard till detaljhandeln 2015

Nyanlända asylsökande får en dagersättning från Migrationsverket som skall täcka grundläggande behov i form av främst mat, kläder, skor, medicin och liknande. En stor andel av konsumtionen antas gå till detaljhandeln. Vid antagandet att mellan 50 och 70 procent av ersättningen går till detaljhandelsrelaterade varor innebär det mellan 800 miljoner till 1,2 miljarder i tillskott till detaljhandeln. Det motsvarar ungefär Simrishamns kommuns totala detaljhandelsomsättning år 2014.

Idag står handeln i stort för totalt 11 procent av samtliga sysselsatta. Givet ökningen i konsumtion från asylsökande kommer fler anställda att behövas för att möta den ökade efterfrågan. Årets början tyder dock på en minskning av trycket från nyanlända asylsökande jämfört med förra året, men osäkerheten är stor. Om antalet inskrivna asylsökande håller sig på en jämn nivå, i enlighet med Migrationsverkets prognos, under året kommer mellan 1,7 och 2,3 miljarder kronor att gå till detaljhandeln givet förra årets siffror. En omsättning som motsvarar den totala detaljhandeln under ett år i en mellanstor stad i Sverige.

Effekter på längre sikt

Många studier som finns på invandringens effekter på ett lands ekonomi visar på små och varierande men mestadels positiva effekter. Vad gäller tillväxt verkar det alltså varken finnas stora incitament för eller emot invandring. Däremot kan vi anta att detaljhandeln påverkas med såväl arbetskraft som nya konsumenter med andra preferenser. På lång sikt är effekterna på ekonomin och detaljhandeln något oviss. En väl fungerande integration och anpassning av arbetsmarknaden kan anses avgörande för framtiden och här spelar detaljhandelns aktörer en viktig roll. Hur klarar den svenska arbetsmarknaden det ökade och förändrade arbetsutbudet? Vilka förändringar kommer vi att se inom handeln i framtiden?

Denna rapport är framtagen i samarbete mellan Storesupport och HUI Research.

PDF 100x100

2016-03-04 Nyheter, Retail Award

Har du ett empatiskt ledarskap?

2016-03-04 Nyheter, Retail Award, Nyheter, Retail Award

 Empati

Är du en ledare som har nära till både dina egna och dina anställdas känslor? Grattis, då gör du både dig, själv, dina medarbetare och ditt företag en enorm tjänst! Undersökningar visar nämligen att både välbefinnandet och effektiviteten i företaget ökar om medarbetarna känner sig känslomässigt bekräftade av sin chef. Uttrycket Compassion leadership har presenterats som ett nytt sätt att leda en organisation på och även om uttrycket inte ännu har etablerat sig i företagsvärlden finns det många chefer som har lett vägen för en mjukare företagskultur.

Någon som har satt compassion leadership, eller empatiskt ledarskap, på kartan i Sverige är Ann Carlsson, Apotekets VD som vann utmärkelsen årets ledare 2015 i Retail Awards. Hon är känd för att vara en chef som lyssnar på sina anställda, – Jag jobbar alltid med hög tillit till mina anställda, det är det enda som är aktuellt för mig.

Vad gör compassion leadership för skillnad?

Forskning pekar på att de anställda tar efter chefens beteende. Om ledaren visar att han eller hon är rättvis och uppmärksam på sina medarbetare kommer beteendet att återskapas hos medarbetarna på ett liknande sätt. De blir även mer lojala och engagerade i sitt jobb och värnar om sina kollegor på ett bättre sätt.

Ett empatiskt ledarskap leder inte bara till en högre produktivitet och ett trevligare arbetsklimat utan även till en bättre hälsa inom företaget. Forskare har sett att människor som visar medkänsla även har ett starkare immunförsvar. Att skapa en mer förlåtande företagskultur med mjuka värden skulle kunna tillföra mycket både för anställda och ledning i framtiden. Låt oss ta rygg från dagens visionära ledare för att tillsammans skapa ett bättre svenskt arbetsklimat i framtiden.

Vad kan jag göra?

Daniel E Martin talar om förändringar på två sätt. strukturella och personliga. Några tips han nämner är:

  1. Visa strukturell medkänsla genom att höja förväntningarna på företaget. Det löser du genom din externa kommunikation. I en rekryteringsprocess ska du t.ex. vara tydlig med vilka kandidater ni söker, och hur processen går till. När ni sedan svarar och agerar på ansökan ska du vara noga med att alltid kommunicera varför kandidaten inte gick vidare i processen och vad de kan göra för att höja sin kompetens. Det visar på omtänksamhet för alla som vill bli en del av företaget.
  2. Visa tacksamhet och le. Det ökar välbefinnande och minskar risken för depression enligt flera studier.
  3. Visa tillit. Att visa att man tror på sina medarbetare ökar arbetsglädjen.
  4. Se när människor mår dåligt och agera för att lindra dem, det skapar ett positivt socialt beteende som sprider sig vidare på kontoret.

 

2016-02-03 Nyheter, Nyheter

Erik Rönnby ny VD på Storesupport

2016-02-03 Nyheter, Nyheter, Nyheter, Nyheter

Erik_Rönnby_web

Säg hej till vår nya VD Erik

Värden förändras och Storeupport med den. För att bättre möta handeln och våra kunders utmaningar har det under året påbörjats ett internt förändringsarbete. Som en följd av detta har styrelsen beslutat att anställa Erik Rönnby som ny VD.

Storesupport har under året som gått startat ett utvecklingsarbete både vad gäller organisation, erbjudandet och identitet för att möta framtidens utmaningar inom handeln. Styrelsen har utsett Erik Rönnby till ny verkställande direktör med tillträde den 1 februari. Erik har en bred erfarenhet av liknande uppdrag och har en expertis inom outsourcing och People Management. Erik kommer senast från börsbolaget Vendator där han var Koncernchef.

”Det känns spännande att få möjligheten att fortsätta resan Storesupport har påbörjat. Det finns en bra plattform att bygga en vidare utveckling och försäljning på”, säger Erik Rönnby.

I samband med detta vill vi även passa på att berätta att Stephan Rings som varit Tf VD under några månader tillträder tjänsten som Försäljningschef.

 

2016-02-01 Nyheter, Retail Award

Utvecklar du ditt ledarskap

2016-02-01 Nyheter, Retail Award, Nyheter, Retail Award

9 steg

Ledarskap har på senare år blivit ett populärt ämne att diskutera, både i fikarummet och på ledarsidorna. En ny generation träder in på arbetsmarknaden och digitaliseringen har ritat om kartan på arbetsmarknaden totalt. Behöver även ledarskap och chefskap utvecklas i takt med att arbetsmarknaden också gör det? Tidningen chef har listat 9 egenskaper som en bra chef har, vilka tycker du är mest relevanta för framtiden?

En ledares största uppgift är att få sina medarbetare att trivas. Undersökningar visar faktiskt att folk som jobbar på företag där dålig arbetsförhållanden råder mår markant sämre och presterar sämre resultat. Att var mänsklig och våga visa att det är tillåtet att misslyckas är också en egenskap som värderas hög inom chefskap. Men hur mycket av organisationens framgång kan egentligen härledas till chefens ledarskap? En bra chef skapar alltid lönsamma resultat både på långt och kort sikt, är målinriktad och ser alltid till styrselns, ägarens och de anställdas bästa.

Att ledarskapsfrågan har blivit en så omdiskuterad de senaste åren kan bero på flera faktorer. Internet har förändrat våra liv och villkoren för hur vi arbetar. Fler och fler tjänster blir möjliga att ha på distans och frilansarbete blir alltmer populärt. Men hur kan chefer fortfarande skapa och bygga relationer med sina anställda om de uteslutande har kontakt via mail? Kommer framtidens utbildningar inom ledarskap hand om just ledarskap på distans? Oavsett hur framtidens arbetsmarknad formas, kan ingen bortse från att ett bra ledarskap alltid kommer att var aktuellt. En bra chef är alltid en bra chef, oavsett om han eller hon finns 100 mil bort.

Läs hela artikeln i sin helhet på http://chef.se/9-punkter-foer-ett-bra-ledarskap/

 

2015-11-26 Nyheter, Retail Award

Dags att nominera Retail Award 2016

2015-11-26 Nyheter, Retail Award, Nyheter, Retail Award

Vem vill du ska bli Årets ledare i Retail Awards 2016?

Ann Carlsson på Apoteket blev Årets ledare Retail awards 2015. Se vad hon har och säga om sitt ledarskap.

Vi på Storesupport vet hur viktigt det är med bra chefer och ledare. Därför har vi valt att sponsra årets ledare i Retail Award 2016.

Har du en chef inom ett detaljhandelsföretag eller i ett handeln närliggande företag som du tycker bidrar till en positiv och framgångsrik arbetsmiljö? Tveka inte att nominera honom eller henne.

Priset Årets ledare har instiftats för att lyfta duktiga ledare som står för innovation och bra ledarskap inom det egna företaget och handeln som bransch. Rösta nu!

Här nominerar du den du tycker ska bli Årets ledare 2016.

Nominering och röstning kommer äga rum under våren. Årets ledare presenteras i samband med Retail Awards som äger rum den 16 maj i Stockholm.

2015-11-19 Nyheter, Retail Award

Storesupport sponsrar årets ledare Retail Award 2016

2015-11-19 Nyheter, Retail Award, Nyheter, Retail Award

Juryemblem.litenVarför sponsrar vi årets ledare?

Bra ledare är en förutsättning för bra arbetsmiljö. Och en bra arbetsmiljö är en förutsättning för nöjda kunder. Som ledare gäller det att se och ta vara på möjligheter i både verksamheten och medarbetares kapacitet för att nå uppsatta mål. Därför ser Storesupport det som naturligt att stötta och lyfta fram bra ledare och har valt att sponsra Årets Ledare på Retail Awards.

Nominering och röstning kommer äga rum under våren. Årets ledare presenteras i samband med Retail Awards som äger rum den 16 maj i Stockholm.

2015-10-27 Nyheter, Retail Award

Årets ledare för Retail 2016

2015-10-27 Nyheter, Retail Award, Nyheter, Retail Award

Juryemblem.liten

Vi är stolta över att vara med att kora Årets ledare inom Retail 2016.

Vem vill du ska bli årets ledare för Retail 2016? Personen ska arbeta i en ledande befattning inom ett detaljhandelsföretag eller ett i handeln näraliggande företag. Hen ska skapa motivation och god arbetsmiljö för medarbetare samt få företaget att må bra och växa. Priset har instiftats för att lyfta duktiga ledare inom handeln som både får det egna företaget och hela handeln att utvecklas. Förslag ges på www.retailawards.se

2015-10-27 Nyheter, Okategoriserade

Grattis till Årets butik

2015-10-27 Nyheter, Okategoriserade, Nyheter, Okategoriserade

Linkedin_med_text

Ica Kvantum Kungsbacka ni vann!

En välförtjänt seger för en mycket välskött butik, som år efter år utvecklat sig och visat en inspiration i världsklass. Som kund så upplevs er butik som en butik med stort fokus på att utveckla serviceerbjudandet, sortiment samt fokus på ekologi på ett tydligt och äkta sätt.

Vi på Storesupport säger grattis till segern och lyfter på hatten för er. #dagligvarugalan

2015-10-02 Nyheter, Nyheter

Storesupports nya identitet

2015-10-02 Nyheter, Nyheter, Nyheter, Nyheter

I dagarna lanserar vi en ny logotyp, en ny profil och en ny hemsida som ni kan se. Startskottet är kampanjen ”Nu byter jag tröja”. Våra  butikskonsulter används som bärare och ger en rättfram förklaring till varför profil och kommunikationsplattformar har uppdaterats.

”Handeln förändras allt snabbare och vi i takt med den. Vi är sedan många år marknadsledande inom dagligvaruhandeln med våra tjänster inom bemanning och merchandise. Men nu växer vi med både tjänste- och bemanningsrelaterade erbjudandande under vårt affärsområde butiksutveckling. Dessutom har vi fått ett utökat förtroende och kan även hjälpa Sällanköpshandeln att effektivisera sin butiksverksamhet. Vi blir allt mer efterfrågade som en helhetsleverantör och har valt att bemöta denna efterfrågan”, säger Ulf Lundén, VD på Storesupport.

2015-09-25 Dagligvarugalan, Nyheter

ICA Kvantum Årets butik 2015

2015-09-25 Dagligvarugalan, Nyheter, Dagligvarugalan, Nyheter

DVG_vinnare aretsbutik-2015

ICA Kvantum i Kungsbacka är årets vinnare till Årets Butik med motiveringen

” En mycket välskött butik som år efter år utvecklar sig i rätt riktning. Som kund upplever man servicen, det breda sortimentet och fokuseringen på ekologi på ett tydligt men också äkta sätt. Butikens layout och interiör gör att det är enkelt att handla och känna matinspirationen”.